Vändburgs Framtids yttrande på Region Gotlands svar.

 

 

 

 

Förvaltningsrätten i Stockholm                                                           Visby 2012-12-18

115 76  STOCKHOLM

Mål nr: 21733-12, enhet 16

Yttrande

Som ombud för Vändburgs framtid ekonomisk förening (Föreningen) får jag härmed yttra mig över Region Gotlands yttrande i målet av den 19 november 2012.

Processuell invändning

Det bestrids att talan skall avvisas. Två av Föreningens styrelseledamöter har biträtt överklagandet, varför talan skall prövas av förvaltningsdomstolen.

Kommentarer till vad Regionen anfört

Tvåmetersregeln

Den tävling om utvecklingen av Vändburgs hamn som Regionen utlyste är första steget i en planerings- och genomförandeprocess. De följande stegen är ett avtal om markanvisning med SFU, utformning, samråd och beslut om detaljplan samt beslut om bygglov. Tävlingens roll har varit att ge möjlighet att pröva olika intressenters förslag till utveckling av hamnen. Regionens beslut att teckna avtal med SFU innebär också att detaljplanen och de fortsatta stegen i processen ska utgå från det förslag SFU lämnat, dvs att ett 30-tal hus ska byggas på kajerna som ligger under tvåmetersnivån. Regionen anför att tvåmetersregelns tillämpning ska ske i samband med detaljplanearbetet, men eftersom Regionen avser att tillämpa tvåmetersregeln i detaljplanearbetet menar Föreningen att denna regel också är tillämpbar i det föregående och för detaljplanearbete styrande planeringssteg som tävlingen utgör. Regionen anför att tävlingen styrdes av särskilda kriterier och att tvåmetersregeln inte ingick i dessa. Tvåmetersregeln är dock en generell regel som gäller all nylokalisering av bostadsbyggande och är således även styrande för det inledande planarbete som tävlingen utgör. I annat fall skulle Regionen i samband med att tävlingen utlystes slagit fast att tvåmetersregeln inte gäller för Vändburgs hamn.  Det har Regionen inte gjort. Föreningen anser därför att den anförda besvärsgrunden är tillämplig. Därtill kommer att regionstyrelsen genom sitt beslut att bortse från den tvåmetersregel som antagits av regionfullmäktige överskridit sina befogenheter.

Allmänhetens fortsatta tillgång till hamnen

Frågan om allmänhetens tillgång till hamnen rymmer två med varandra sammanhängande frågor. Den ena är storsuderbors, sommargotlänningars och tillfälliga besökares möjligheter att vandra runt i hamnen, utnyttja den som en social mötesplats, fiska från kajerna, ha picknick och utnyttja de toaletter och duschmöjligheter som hamnen i dag rymmer. SFU:s förslag innebär som nämnts att ett 30-tal bostadshus ska byggas på kajerna. Därmed utestängs tillfälliga besökare i praktiken från att använda hamnen som en social mötesplats. På liknande sätt begränsas seglares möjligheter att använda hamnen som har ett strategiskt läge både för dem som färdas i nord-sydlig och öst-västlig riktning. 

Regionen hävdar att frågan om allmänhetens fortsatta tillgång till hamnen inte varit en fråga som prövats i tävlingen. Detta stämmer inte. I tävlingskriterierna sägs: ”Det är viktigt att de gemensamma rummen framhävs och att privatisering av dessa undviks”. Med de gemensamma rummen avses bland annat kajerna och vattenspegeln. Ett trettiotal privata bostadshus på kajerna, enligt SFU:s förslag, kommer att ta i anspråk i stort sett all yta och innebär just en sådan privatisering som enligt tävlingskriterierna ska undvikas. Föreningen anser därför att den anförda besvärsgrunden är tillämplig.

Föreningen menar att Regionens beslut även står i strid med miljöbalken. Vändburgs hamn ligger inom strandskyddat område men har i Regionens fördjupade översiktsplan för Storsudret utpekats som s.k. LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära område) vilket ger möjlighet till viss bebyggelse. Dock får inte bebyggelse inom ett LIS-område stå i strid med strandskyddets syfte enligt Miljöbalkens andra avdelning, 7 kap, 13 §, "att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden". Föreningen anser att regionens beslut strider både mot egna kriterier och mot miljöbalkens stadgande. 

Den andra frågan gäller yrkesfiskets fortsatta möjligheter att använda hamnen och hamnens betydelsefulla roll som nödhamn. Hamnen byggdes i mitten av 1980-talet med statliga medel för att stödja det gotländska fisket. Genom beslut av dåvarande Fiskeriverket (jfr rapporten FinFo 2006:1) utpekades Vändburgs hamn 2006 som av riksintresse för yrkesfisket. Detta statliga myndighetsbeslut grundades på då gällande naturresurslagen vars stadgande nu överförts till miljöbalkens 3 kap. § 5. Där stadgas att ”Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket”.

Dagens yrkesfiske är av begränsad omfattning men kan till följd av de ansträngningar som görs mycket väl växa i omfattning. Därtill kommer att riksdag och regering slagit fast att det är särskilt viktigt att värna det småskaliga och kustnära fisket. Ett fungerande yrkesfiske kräver tillgång till kajerna på ett sätt som inte blir möjligt om det byggs ett 30-tal bostadshus på dessa. Detta är också bakgrunden till att Öland - Gotlands fiskarförbund i en skrivelse till region Gotland 2012-11-12  ”kräver att yrkesfisket har fortsatt möjlighet att i framtiden nyttja Vändburgs hamn för lossning av fisk och som nödhamn”. Föreningen menar att Fiskeriverkets ovan nämnda beslut måste vara en utgångspunkt för såväl prövningen av markanvisningstävlingen som för den kommande detaljplansfasen och att den av Föreningen påtalade omständigheten att hamnen är av riksintresse för yrkesfisket därmed också är en tillåten besvärsgrund enligt 10 kapitlet kommunallagen. 

Den ekonomiska lönsamheten för Regionen

Regionen skriver att i det kommande planarbetet ”kommer en utgångspunkt vara att sträva efter att tillskapa den (av SFU, Föreningens anm.) föreslagna byggnadsvolymen”. Samtidigt har regionen sagt att man i detta planarbete kommer att tillämpa tvåmetersregeln och säkerställa att allmänheten och yrkesfisket har fortsatt tillgång till hamnen. Allmänhetens tillgång till hamnen anges som ett villkor och inte endast som ett kriterium. Detta uttrycks på följande sätt: ”Detaljplanen ska säkerställa allmänhetens fortsatta tillgång till hamnen inklusive kajer och vattenspegel”.  Den tillämpning av tvåmetersregeln och villkoret om allmänhetens tillgång som regionen har bundit sig för att tillämpa i detaljplaneskedet kommer i praktiken att leda till att det inte går att bygga ett 30-tal bostadshus på kajerna. Därmed kommer inte heller SFU:s byggnadsvolym att kunna realiseras. Det föreningen i sin överklagan anfört rörande lönsamheten för Regionen är således inte som Regionen hävdar en ”spekulation” utan en konkret följd av de kriterier och villkor som Regionen bundit sig för att tillämpa och därmed en tillämplig besvärsgrund.

Visby som ovan

Staffan Fredriksson